NY sida

Är från och med idag radikalsocialdemokrati.wordpress.com

Denna sida är nu inaktiv.

Varför jag är reformist!

BILD: Mona Sahlin, partiledare för SAP.

Jag är på väg till arbetarstaden Göteborg, för en minisemester hos systern min. Jag har investerar i en liten dator, och kan därför skriva på bussen. Ett tips när du sitter på långbussar ( SJ är dyrt..) är att du sitter längst bak. Jag har tre säten att lägga mina grejer på.


Därför är jag reformist och inte revolutionär!

Det korta svaret handlar om att reformismen till skillnad mot revolution är rimligt. Det kan vara intressant att följa personer som argumenterar för revolution, med allting vad det innebär. Det är dock som Olof Palme och andra har sagt, att reformer blir beständiga, medan revolutioner sliter samhällen itu. Kapitalismen i världen sliter världen itu, med ojämlikheten som främsta signum. Kommunismen i Sovjet var dock ett fåtalsvälde, med diktaturens fula ansikte. Det enda vägen framåt är den reformistiska demokratiska socialismen, som innebär att man befäster alla reformer i samhället hos en mycket stor del av folket. Man kan helt inte köra över folk, det är grunden till varför sakta reformer är nödvändiga.

"Plakatvänstern" kanske är nödvändig för att få SAP och andra att skärpa till sig, att komma ihåg varför de bildades. Men de kan inte ersätta de trögrörliga partierna.
I svensk politik är det endast SAP som kan genomföra reformer som går mot det klasslösa samhället, alla andra grupper är för små och splittrade.
Det är intressant i sammanhanget att Vp inte alls var stora vid 60 och 70 talet, utan har varit störts precis efter WW2 och med den karismatiska ledaren Gudrun Schyman.
Vänsterpartiet blir alltså också en påminnelse för SAP vilka mål man har, när SAP lägger fram en ganska grå budget med bara cirka 20 miljarder i stimulanser, visar Vp med sina 50 miljarder att det går att sätta målet högre.

Jag får hem Arbetaren varje vecka, det är en utmärkt tidning. Syndikalisterna har dock aldrig riktigt haft makt, och kommer med största sannolikhet inte i framtiden heller ha det, även med ett försvagat LO. Generalstrejk är så långt ifrån verkligheten man kan komma. Att arbetare som i många fall uppskattar kapitalismens produktionskrafter- som leder till ökade rikedomar, skulle gå ut och kollektivt sluta att arbeta är mycket mycket utopiskt.

Anarkisterna, om jag nu skall behöva nämna dem. Är mycket små, antagligen runt ett tusental aktiva i Sverige och fullständigt oväsentliga. Även om de har en systemkritik som är intressant, och kan många gånger ha en tilltro till människan som är beundransvärd. Den frihetliga socialismen attraherar dock nästan uteslutande akademiker och människor från den breda medelklassen. Man kan säga att en vanlig arbetare inte har tid för drömmar som anarkismen står för. De flesta anser att syndikalister och anarkister är super radikala, och det vi kan lära oss från historien är att folk accepterar en viss grad av radikal ådra, så länge det inte blir helt frikopplat från den nuvarande verkligheten.

Det som återstår är alltså SAP. Det kan verka tråkigt med gråa reformer, segheten kan vara bedövande. Men samtidigt , är det inte bättre med oerhört sakta reformer istället för inga reformer alls.

Att drömma om ett annat samhälle är beundransvärt, samtidigt måste man förhålla sig teoretiskt till vad som kan vara möjligt att genomföra.

Därför är jag reformist och inte revolutionär!

TIPS

Jag har börjat gå upp mellan 4-5 på morgonen ( idag gick jag upp kvart över fyra)
och går och lägger mig runt nio. Det positiva i det hela är att jag inte har någon klocka utan att jag själv går upp. Det här innebär att om jag vill sova till sex, sju så är det inga problem. Genom att gå och lägga sig tidigt varje kväll blir jag utsövd varje dag. Sömn är för mig helt sjukt viktigt. Utan riktig sömn funkar jag inte!!

Om att skapa politiska sanningar!

BILD: Ohhh.. jag gillar PR nissar så mycket =)

En inte helt oviktig del i politiken är att skapa "sanningar". Den "enda vägens politik" är ett måste för politikerna att prångla ut eftersom att de annars måste svara på frågor som handlar om varför man inte gör annorlunda- eller tänker annorlunda! Vilket många skulle fråga sig, om de visste att de finns alternativa sätt att se på verkligheten, vilket det såklart alltid gör. Man behöver inte ha 1000 högskolepoäng för att inse att det i alla "sanningar" finns "mot-sanningar", och det intressanta blir när vi argumenterar för och emot någonting, istället för att ta någonting som självklart, vilket det oftast inte är. Att vara skeptisk är en sund inställning, som många har!!

Här kommer media in i bilden. Media är det filter människor ser verkligheten genom. Detta filter kan vara mer eller mindre kritisk, men oftast en blandning av kritik och samtidigt stryker makten medhårs.

Media är oerhört viktigt i politiken, det är därför man pratat om så kallad "spinning" att sätta dagordningen och få journalister att skriva om saker och ting som företag eller politiker vill att de skall skriva om. Att spinna är således helt naturligt, om om det görs rätt uppfattas det som en "sanning". Vilket vi tidigare har skrivit är ett problem, för alternativa bilder kommer inte ut.

En sådan sanning som kommer från 80 talets nyliberalism är att staten skall vara liten för att utöka friheten för varje människa. Det man inte säger att det också finns en frihet till, inte bara frihet från. I politisk filosofi pratar man alltså om frihet till och frihet från. Staten kan förse alla med en bra grundskola, eller så kan man betala själv för den, vilket vi vet i ett marknadssamhälle kommer innebära att de som har det bättre ekonomiskt kommer köpa till sig en bättre skola. Många stödjer tanken på en stor offentlig sektor, eftersom att staten fördelar livschanser.
Staten kan alltså hindra människor, men lika mycket innebära en minimum fördelare av makt och möjligheter.

Poängen med detta inlägg är dock inte att argumentera för ett mera jämlikt samhälle, utan handlar mera om att diskutera politikens liberala hegemoni.

För det är så att själva grunden för all politik i riksdagen är idag baserad på en liberal hegemoni, som innebär att staten skall vara si och så stor, att den privata konsumtionen skall växa till bekostnad av en bättre skola, vård och omsorg. Det handlar i grunden om att man antingen får välja att ha ett till par byxor, en ny skjorta eller en bättre offentlig service. DU kan inte få allting! Den kritiska säger nu att om man ökar den privata konsumtionen kommer alla kunna köpa sig välfärdstjänster. Problemet är som du förstår, att om vi har ett system mera som USA eller England, kommer ojämlikheten öka. Alltså, en mindre offentlig sektor leder till ökad ojämlikhet.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna och Miljöpartiet tror på en ökad offentlig sektor gentemot Alliansen, men samtidigt ökar de privatkonsumtionen ganska rejält i sina budgetar. Alltså den tillväxt som skulle kunna gå till bättre skolor, går till folk som shoppar kläder, vilket i sig inte behöver vara fel, men det kanske ibland är viktigare med en bättre ventilationsanläggning i skolan än ännu en tröja man inte använder?

Så, alltså hela den borgerliga sanningen om att minskad stat är av godo, skapar få motbilder. Folk får inte se att det finns andra sanningar, och detta leder till att man köper "den enda vägens politik"

Vänstermedia är svag, högermedia är stark.

SÅ kan det gå när haspen inte är på....

Filosofi symposium

på Södertörn på fredag. Kolla in här.

B - uppsats

Skall skriva en B-uppsats där jag jämför partiprogrammen mellan 65-91 med avseende på jämlikhet och frihet. Antagligen så kommer det inte skilja så mycket som man tror, men det kan vara intressant att ändå jämföra.

Här kommer mitt argument för varför S är vänster från uppsatsen. Vet inte om det skall vara kvar men men..

" Bakgrund
Det som gör det intressant att analysera Socialdemokratins partiprogram; har främst att göra med
partiets unika makt i det parlamentariska systemet i Sverige. Socialdemokraterna har sedan Sverige
blev en demokrati spelat en central roll för hur politiken har utvecklats i landet. I och med att partiet
bildat regering under mycket långa perioder. När Socialdemokraterna varit i opposition de få gånger
detta skett, har partiet dessutom varit det naturliga oppositionspartiet! Eftersom att det andra
vänsterpartiet ( VPK, numera Vp = vänsterpartiet) har varit såpass små ( Kambrat 4%..) !
Miljöpartiet och Kristdemokraternas intåg har inte förändrat Socialdemokratins position som det
största vänsterpartiet i riksdagen. Även om annat med dessa partiers intåg har förändrats.
Socialdemokraterna menar jag kan med fog kan kallas för ”vänster”. Eftersom att det står i alla
partiprogram att man är för ”demokratisk socialism”. Vilket är ett väldigt tydligt ställningstagande
till vänster. Socialism är per definition vänster, eftersom att begreppet i sig innebär betydligt mindre
klasskillnader ( helst total nedmontering av klasserna; det utopiska målet) sett till hur de
ekonomiska kapitalet är uppdelade mellan människor. Detta kan sägas vara den viktigaste
grundbulten för att ett parti skall kallas vänster över huvud taget. Att utjämna ekonomiska klyftor!
Sedan kan man vara mer eller mindre dogmatiskt när det gäller Marx och efterföljandes skrifter
eller ideologer. Alltså, skall man verka i parlamenten eller utanför? Samt hur mycket skall man
utjämna ekonomiskt? Detta diskuteras dock (tursamt nog) inte i denna uppsats.
Att Socialdemokraterna sedan numera av många uppfattas som ”mittenparti” ( mitten mot vad?) i
dagspolitiken tar inte jag hänsyn till; vilket man kan tycka vad man vill om! Jag är inte heller
intresserad av hur allmänheten ser på Socialdemokraterna, det jag är endast intresserad av är
begreppen frihet och jämlikhet och kopplingen mellan de olika partiprogrammen jag nämnt ser ut.
En högaktuell fråga är alltså hur Socialdemokratins partiprogram har förändrats? Har det varit
kontinuitet eller förändring eller både och? Hur Socialdemokratin har analyserat samhället har i hög
grad påverkat Sverige under partiets. Och analyserna av samhället ges uttryck i de olika
partiprogrammen!
Man kan alltså utan vidare säga att för att förstå Sveriges nutid och dåtid, måste man förstå dess
historia; där Socialdemokraterna blir en del av analysen utifrån de politiska system som
påverkat/påverkar Sverige altjämnt.

Läs Tvärdrag

som konstaterar att det finns massor av plats att köra om från vänster. Kunde inte hålla mer mer.. läs här.

"Man kan dra slutsatsen att det ”långa kliv högerut” som Olle Svenning i Aftonbladet kallat socialdemokratins mittenanpassning under 2000-talet i alla fall inte lett till direkt mätbara publikframgångar. Högerklivet gick i diket."


Min åsikt?

Förändra er eller dö....

Varför skall socialdemokratin finnas om den är förvillande lik högern eller spelar på samma spelplan? Väljarna undrar nog var alla alternativten tog vägen.

Var tog vänsterpolitiken vägen?

Bloggen storstad

skriver här om ungdomsarbetlösheten, och det visar sig att siffertrixandet varit framme.

" Enligt den offentliga statistiken är ungdomasarbetslösheten 29 procent. Det är en skyhög siffra. Men räknar man bl a bort dem som i själva verket studerar är den betydligt lägre – 9 procent, enligt Arbetsförmedlingens Angeles Bermudez-Svankvist och Clas Olsson, som skriver i DN idag...Både Bermudez-Svankvist/Olsson och Jenny Lindblad kommer fram till samma slutsatser: Det behövs inga generella åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, utan riktade åtgärder för att få fler att klara gymnasiet. Idag får bara 76 procent av alla som går gymnasiet slutbetyg."

Det är en katastrof att så många inte klarar gymnasiet. I vissa fall kanske ett exra år på högstadiet vara en poäng? Eller ett till år på gymnasiet med färre kurser?
Framförallt måste man kombinera en bra utbildning med individens egna förmågor.