Källa: flickr.com

Word!

För övrigt...

Anser jag att livets mening är:
1. Maximera lyckan för sig själv.
2. Minimiera lidandet globalt.

Jag är en så kallad jobbig-jävla-hedonist. Maximera lyckan för sig själv är inte en lätt sak, jag är lite fluffig i huvudet nu; så jag skall dra i spärren *stanna*... men saken är den SKöNe FILOSOFGUBBEN Kirekegaard som pratade om att vara autentisk mot sig själv. Eller om vi skall ta ner det till bra nivå, utveckla tallanger, bromsa och gasa blandat. Du sitter på hojen, och gissa vad, det är du som kör!

Du kör för ******, och du kan inte stanna. SÅ kör hit och dit. Kör fel, kör rätt. Du kan bara handla och att inte handla är att handla.

Du är ett energiväsen som vars syfte är att utveckla inre talanger och tankar, utveckla och avveckla, sväva och dunsa i marken.

----------------> Handling !

Det snurrar i min hjärna


Pang; Pang
Det dånar
i; min hjärna.
Asfalten under fötterna
springer springer springer
tar bort löven ur munnen
känner energin transformeras
i hela ; min
kropp.
Tar bort centrifugalkraften och
lyfter mot rymden.
Snabbt åker jag genom atmosfären,
känner att det dånar i min hjärna,
kroppen skär rymdens stoff ,
Katten på gatan stannar upp
slickar sig på tassen och
fortsätter att lyssna på elektronika
från radion i butiken i närheten.
En hund skäller på människor som går förbi
" Dra åt helvete era **** parasiter, era jävlar"
Men ingen reagerar.
Hela min kropp löses upp och fastnar på väggen
min själ går in i rymdens silverpulver.
Katten spatserar vidare, mot ett annat fönster.
Hunden fortsätter att skälla ut människor,
där de går helt ovetande, om att de egentligen
bara är ett sockerkorn i kaffet hos en varelse
lika stor som universum, där ett annat universum råder.
Ingenting är allt
Allt är ingenting.

Utbildning för unga...

är SAP redskap för att komma tillrätta med arbetslösheten bland unga, som är skrämmande 25%. Jag gillar tanken på att använda pengar till att utbilda i bristyrken, och faktiskt säga som SAP har tänkt sig " Om du är arbetslös i mer än ett år, fixar vi en utbildning till dig" det är helt rätt tänkt; samt med en kombination av att stimulera den övriga ekonomin kommer jobb finnas.

Det konstiga är att Alliansen inte tänkt på detta tidigare? Att utbilda arbetskraften i dåliga tider, leder till att det skapas arbetskraft i bättre tider. Det är till exempel tydligt att vi i offentlig sektor kommer behöva välutbildade personal; och det är helt rätt att idag utbilda för den ökade personalstyrka som kommer behövas i framtiden.

Är det här så mycket att tjafsa om, kan Alliansen och den rödgröna röran komma överrens om detta och på sätt skapa en långsiktig politik!
SR skriver mera om att LO har en liknande syn, här.

Är ...

det inte lite roligt att vi klagar som *** över att det är så kallt i Sverige, och sedan när det blir varmt så klagar vi?

Nu är det närmare 30 grader... så där, nu fick vi allt!

Arbetaren skriver här om EU efter valet. En liten grön vind, men samtidigt har den konservativa gruppen övertaget.

Bild: Bruno K. Öijer , en av mina favoritpoeter

Den glada terroristen
Djävulen och jag har ett samtal i en kolsvart lägenhet.
Vill du verkligen bli terrorist när du blir
gammal och trött, nära döden?
Jag svarar att jag druckit ett par öl,
men ja;
frihetskämpar är inte att förneka tjusningen
kring!
Men det där med att döda oskyldiga,
nej alltså, inte döda oskyldiga... inte
så, utan så...lite mera lätt skrämma de besuttna..
Djävulen petar på de tonade glasögonen
skakar på huvudet. Du är inte klok,
Tack! säger jag och stirrar rakt in i
mörkret.
Försöker du gömma dig för någon?
Ja mig själv.
Dig själv?
Ja tänk vad skönt att gömma sig från sig själv.
Djävulen inom mig skrattar.
Jo, säger jag; tar mig en klunk av ölen.
Några sekunder menade jag faktiskt vad jag sa.
Nä gjorde du? Djävulen antecknar i luften.
Ja.

Sången som hon sjunger drabbar mig hårt,
det är en klagosång över jordens tillstånd,
moder jord dör sakta, sakta tappar hon energin.
blodet sipprar ur hennes mun medan människan springer
allt snabbare.
Jag smeker hennes hår, men klagosången har just börjat.
Sakta stänger jag ögonen och fylls av lugn.
Hon sjunger en sista sång,
innan
hon dör.

Mona Sahlin i ETC intervju

"Får jag säga så här, jag tänker på så mycket kritik jag har fått för att jag sa ungefär så här: ”Det kan komma ett läge där det för jobbens skull är viktigt att staten går in och tar ansvar när det gäller Volvo och Saab.” Och det är ju inte ett önskeläge, i alla fall inte för mig, men är man socialdemokratisk politiker kan man ju inte utesluta att sådana lägen kan uppstå. Jag vill ju inte tillbaks till ett läge där man säger att allt blir bättre om man förstatligar, för jag tycker inte staten var bäst på att bedriva hamburgerrestauranger och allt vad vi gjorde, men detta med att styra, att använda politiken när det gäller klimat och välfärd och verkligen fördela ansvaret, det är en annan sak...
" Mona Sahlin i ETC

Mitt manus kring lycka och självhjälp

Här kommer tredje och fjärde delen.

Innehållsförteckning

1. Inledning.
2. Lycka och moderniteten.
3. Praktik och teori krig lycka.
4. Ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital.
5. Klass, etnicitet och genus.
6. Media – den styrande kraften?
7. Att leva i rätt tempo, Sartre och Kierkegaard.
8. Att utveckla balans i livet, samt att ta ansvar!
9. Kritik mot självhjälps böcker.
10. Vad kan modern lyckoforskning lära oss ?
11. Lyckan och hjärnan.
12. Buddhism för västerlänningar.
13. Mindfullness – att lära sig vara i nuet.
14. Avslut.
15. Litteraturförteckning

Praktik och teori kring lycka

“ Om du vill ha rikedom, så bygg först upp en rikedom av kunskap” - Jeffrey Gitomer

Det är lätt att tro att stort teorikunnande kring lycka kommer göra att en lycklig. Men faktum är att den som inte har läst någonting som har med lycka att göra, kan vara den mest lyckliga människan i världen! Detta har att göra med att du kan kunna så mycket fakta du vill. Men det viktigaste är att du har koll på vad som gör dig lycklig och sedan strävar efter detta. Om du läser hela min bok men fortfarande inte har stannat upp och funderat kring hur du lever, ja då har inte bara jag som författare misslyckats. Du som läsare är den stora förloraren, och även samhället eftersom att du påverkar andra ( vi är inte separata atomer). Det finns heller ingen rättvisa när det gäller lycka. Den mest okunniga idiot kan vara hur lycklig som helst, medan du oroar dig för ristillgångens påverkan på den politiska stabilitenten i Pakistan!

Alltså, det är viktigare att du kommer ihåg någonting av boken och praktiserar det, än att du memoriserar allting och sedan inte använder någonting. Jag har en nära vän som har absolut ingen koll på lyckoforskning ( som de flesta) men han har förstått att det är bra att ha med sig en bok och MP3 spelare när han cyklar till arbetet eller skall hitta på någonting. Han är expert på att hitta på saker för att inte ha tråkigt. Att vara expert på att hitta på saker , är ett säkert tecken på att lyckan kommer vara på en konstant hög nivå. Han är bra på att maximera lyckan men även minimera olyckan. Det ena motsätter inte det andra. Om man är bra på att skapa handlingar som leder till lycka, men samtidigt råkar i situationer där olyckan är stor, så förtar olyckan en del av lyckan. Det är alltså bäst att arbeta på två fält, att förbättra lyckan och minimera lyckan. Kanske genom att planera sitt liv till en viss grad, men även släppa loss. Göra saker annorlunda och ha rutiner.

Gener och lycka
Det är svårt att diskutera lycka utan att nämna gener. Även om det finns skillnader i arvsmassan, så är det ingen ursäkt för att inte kämpa för att vara lycklig! Att skylla på sina gener tycker jag känns lite för torrt. Om någon vill utgå ifrån att sina gener bestämmer över viljan, så visst kör på det! Men kom inte och klaga på mig om någon kommer och säger att viljan är viktigare än arvsmassan. Jag tycker man skall se lycka som någonting som man kan påverka. Sedan är det bra att det finns psykofarmeka för deprimerade ( jag är faktiskt för lyckodroger, vilket jag tror många människor skulle må bra av att ta i perioder av sina liv). Genomet hos varje människa är unikt, i varje cell finns det arvsmassan som är en ihoprullad steget med fyra olika ingredienser ( A,C,T,G). Dessa fyra ingredienser skapar varje unik människa. Människan är exempelvis lik vissa apor i mer än 95% arvsmassa, vilket styrker Darwins tes om att människan evolverat ifrån apor. Man kan ju tro på skapelseberättelserna om man har lust, sedan har vetenskapen sina bevis som är svåra att motbevisa. Om man nu inte anser att vetenskapen inte har någonting att komma med när det gäller människans ursprung. Teologi kan ju endast diskuteras inom telogins gränser. Det är är att blanda runda och fyrkantiga klossar att sammanföra naturvetenskap och teologi. Teologi är trosbaserat, medan vetenskap söker efter ”sanningar”. Även om vetenskapen visserligen i grunden också är en ”tro”.

Grundproblemet med vetenskap är att det alltid kan komma nya sanningar. Detta gör att även vetenskap är en tro, eftersom att alla sanningar alldrig till 100% kan verifieras.
Vetenskapens utveckling har diskuterats av Karl Popper och Thomas Kuhn. Karl Popper menar att vetenskapen byggs på varandra. Alltså ackumulering, Medan Thomas Kuhn pratar om olika paradigmskiften, alltså någonting som händer i vetenskapen som gör att allting förändras i grunden.

Personligheter och lycka

En käns amerikansk psykolog vid namn Howard Gardner, har betytt mycket för mig. Det var ett par år sedan jag stötte på honom. I mitt sökande efter böcker om intelligens. Som framtida lärare är jag glad att jag sökte efter intelligensbegreppet. Intelligens ses ofta som enkelt, när intelligens kanske är bland det svåraste man kan disskutera. Intelligens är inte bara IQ utan betydligt mera svårt! Gardner pratar om nio multipla intelligenser ( Språklig, musikalisk, visuel, social, självkännedom, logisk mattematisk, naturintelligens, existentiell). Poängen är inte exakt hur många intelligenser det finns. Utan snarare det uppenbara faktum att människor är olika! Människor har olika grad av olika typer av intelligenser, vissa har mer av det ena och mindre av det andra.

I skolan inser vi att en del är bra på matte, andra bra på gymnastik, konst eller språk. Det är meningslöst att diskutera människa, samhälle och lycka. Om vi inte går in på de olika typer av intelligenser som finns. I skolan är det ofta en viss intelligens som uppmuntras, medan andra människor med andra intelligenser inte uppmuntras. Skolan är inte gjort för alla, utan för barn och ungdommar som passar in i textbaserade sammanhang ( logik, mattematik). Det kanske är omöjligt att tillgodose alla olika behov som alla unika individer har? Men det skulle kunna vara bättre än det är idag.

Ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital

För att bättre förstå det moderna samhället kan man använda sig av Pierrs Bourdieus ( känd sociolog) tankar. Brukligt när vi tänker på de grupper som finns i ett land, är att vi delar in mäniskor i inkomstklasser. Vi ser hantverkare, lärare, bankfolk, läkare, städare etc.
Vi vet att de flesta inte är låginkomstagare, och att de inte heller finns särskilt många höginkomstagare. De flesta har medelinkomst. Med historien i backspegeln vet vi att skillnaderna för femtio år sedan var större än de är idag. Idag har vi en robust välfärdsstat.
Enligt Umeå Universitet så är över 70% av befolkningen i Sverige för en stark välfärdsstat och har varit så under en lång tid. Konstigt vore annars, eftersom att de flesta gärna betalar en lite högre skatt mot en ökad trygghet.

Men låt oss gå tillbaka till ämnet. Det är inte bara ekonomi som skiljer människor åt, utan även det sociala kapitalet ( nätverk av människor) samt kulturellt kapital ( böcker, teater, dans, musik etc.)
Det går att konstatera att det ekonomiska kapitalet kanske är viktigast. Eftersom att vi med pengar har en större valfrihet i livet. Att till exempel flytta till ett lugnt område där vi vet att det finns en bra skola.
Människor lever ofta i kluster, med människor som är lika oss sjävla. Med avseende på utbildningsnivå och inkomst. Du kan till exempel tänka på vilka vänner du har! Det du antagligen kommer inse är att du har mycket gemensamt med dina vänner, det är därför ni är vänner! Antagligen har ni samma värderingar och åsikter, och om ni inte har det så vet ni om att ni har olika åsikter, men ni har någonting annat gemensamt. Vi gillar helt enkelt att umgås med människor som är lika oss själva. Speciellt tydligt blir detta i Stockholm där de södra delarna är fattigare än de norra. Botkyrka är fattigare än Täby. Det har att göra med att Botkyrka har ett annat bestånd av bostäder än Täby ( hyresräter vs. villor). Vi vet att männskor med ungefär samma inkomster samlas i samma områden. Det som kan vara lite synd är att människor har en tendens att få fördommar kring människor som är olika de själva. Jag personligen ser starka problem med att människor samlas i kluster. Men det är väl svårt att bryta, antar jag!?

Ett annat Bourdieu begrepp är “Habitus” som innebär de värderingar och sätt att vara på, som vi tar efter våra föräldrar och människor i våran närhet. Vi vet att vi påverkas enormt mycket av våra föräldrar och omgivning, och detta kan förkla varför människor mycket starkt har en tendens att följa föräldrarna i fotspåren. Utbildning, språk, kläder, aktiviteter är inte någonting som vi helt självständigt hittar på. Vi imiterar människor omkring oss. Du kan till exempel mycket snabbt avgöra vilken socialgrupp (1,2,3) en person tillhör när denna öppnar munnen. En läkarson pratar annorlunda än en hantverkarson.

Iran

ETC om Iran.

"Oroligheterna i Iran handlar inte om att störta systemet, utan om vilken väg landet ska ta. "

Har läst en del på arbetaren.se och där har det skrivits om att för att demostratinonerna skall vara verkningsfulla krävs det att olika människor engagerar sig, från arbetarklass till medelklass! Frågan är om så är fallet? Eller om det är en priviligerad medeklass som tröttnat-som demostrerar? Svårigheten med Iran är självklart att informationen inte är fri, det går inte att se på situationen utan att kraftigt lägga in den egna fantasin. Sedan gör den sociala dynamiken det mycket svårt att veta hurpass många som stödjer demostranterna, är de många eller få?

En grund i Iran är att det är en teokrati; alltså att staten och religionen är ett. Om folket vill ha det så, är det såklart i sin ordning, problemet är att folket får rösta på parlamentet i Iran, men att väktarrådet har den egentliga makten; eftersom det är de som godkänner kandidater och i slutändan lagstiftning. Demokrati är ingen lätt sak, men en kärna är att staten bör ha den form folket vill ha. Om detta är fallet med Iran, är jag för att vara överdiplomatisk; mycket osäker på! Självklart är det sedan så att vissa i Iran vill ha en teokrati, och andra inte vill ha det. Det man får hoppas är att iranierna själva inser att de har makten, en liten elit kan alldrig stoppa ett folk; om folket verkligen vill ha förändring. Detta gäller inte bara Iran utan alla länder, i alla tider.

Motviktens slut
sliter i tidens ådra
likt en katt på språng.

Fokuserade ögon på textens
oändlighet
dess trygghet om försoning.

Blott existensen är för mycket
att tala om.

sluter ögonen för att börja om.
Motvikterna vägs,
kroppen rör sig sakta.

Obama om Iran...

"...The Iranian people have a universal right to assembly and free speech. If the Iranian government seeks the respect of the international community, it must respect those rights and heed the will of its own people. It must govern through consent and not coercion. That's what Iran's own people are calling for, and the Iranian people will ultimately judge the actions of their own government"
http://www.whitehouse.gov/blog/The-Presidents-Opening-Remarks-on-Iran-with-Persian-Translation/

En lite rolig grej är att man kan läsa på vita husets hemsida " A strong middle class = strong America" det man skall tänka på då, är att även de som sociologiskt odiskutabelt är arbetarklass, så ser de antagligen som medelklass. Visar lite hur svårt det är att prata om klasser i USA, eftersom att alla tror att tillhör medelklassen...

Mona Sahlin

" Det är inte så att jag vill gå tillbaka till att allt ska vara statligt ägt, men jag tycker att vi var väl naiva ibland när man tittar på vad som behövs i form av samhällelig kontroll. Det vore förskräckligt om sjukvård hamnade på börsen."
http://www.etc.se/22299/-vi-taenker-inte-vara-passiva-/


Om det blir som jag tror, så kommer precis detta att hända om ingenting drastiskt sker. Frågan är om det inte redan nu finns privata alternativ? Allting har väl sedan aldrig varit statligt, där håller jag inte med om. Förstatliga skolan, det är en bra början..
sedan kan vi gå vidare.. :)

Tankar kring skatt!

Det har varit en diskussion kring skatterna på sistonde i och med DN debatt. Men vad är poängen med skatter?

Jo, skatter skall finansiera ett samhället som har en stark välfärd; vilket innefattar främst sjukvård, skola och vård ( VSO)! Det är alltså ointressant att prata om specifika % nivåer ( 40,50,60), utan att prata om vad man får ut av skatterna. För hela poängen med skatter, är att det skall användas på ett effektiv sätt för att skapa ett "bättre" samhälle.

Ett bättre samhälle- är bland annat ett samhälle där människor känner stöd samtidigt där frihet råder. Frihet är att få och slippa. Jag vill inte att någon skall besluta vilka kläder jag har på mig, men jag skulle kunna tänka mig att betala mera i skatt om det innebär att det blir billigare att gå till tandläkaren. Alltså, även om jag verkligen verkligen vill ha den där nya tröjan, så inser jag att det är bättre för mig på lång sikt att ha råd att gå till tandläkaren. Man kan välja att i tillväxt antingen öka den offentliga eller den privata konsumtionen, i princip alla partier i riksdagen väljer i sina budgetar att långsiktigt kraftigt öka den privata konsumtionen framför den offentliga- vilket man kan vara kritisk emot( mer välfärd istället för tröjan, någon?)

Det är inte häftigt att betala skatt som Mona Sahlin en gång yttrade, men det är smart. Om jag inte tänkte mer än en dag framåt, skulle jag såklart vilja ha 0% i skatt, alltså extrem nyliberalism. Men tänker jag framåt inser jag att det finns en poäng att statliga servicen är utvecklad-eftersom jag kommer faktiskt behöva gå till tandläkaren/läkaren hur ogärna jag än vill...

Det finns ganska stora skillnader mellan hur Alliansen och vänstern ser på skatter. Medan Alliansen ser det som en frihetsfråga, ser vänstern skatter som ett sätt att öka "harmonin" i samhället; alltså omfördela mellan människor (samtidigt som de som man omfördelar från också har tillgång till välfärdens service). Man kan säga att Alliansen riktar sig främst till villaboende eller relativt välmående medelklass, medan vänstern lägger mera krut på de som bor i bostadsrätter, hyreslägenheter, arbetslösa och "fattiga". På sista tiden har det dock blivit en kamp för att vinna den breda medelklassen. Medan Alliansen helst glömmer att många människor gärna betalar lite extra för att ha en bättre välfärd, glömmer samtidigt vänstern gärna att för att medelinkomsttagare skall vara beredda att betala högre skatt så måste servicen på välfärdsinrättningarna vara på topp- inte halv bra, då väljer många nog hellre privata försäkringar istället för att betala via skattesedeln- vilket direkt leder till större ojämlikhet i samhället. Länder där försäkringar är rådande, innebär att omfördelningen (harmonisering) mellan människor minskar drastiskt.

Som Ann - Marie Lindgren vid Arbetarrörelsens Tankesmedja, har sagt så förlorade SAP bland annat förra valet för att medelsklassen inte var beredda att betala högre skatt. Man är bara beredd att betala högre skatt om man känner att servicen är hög.

En tanke som slår mig är att om tillväxten fortsätter ( med tanke på klimatkrisen..som kanske löses med tekniska innovationer) borde mera krut läggas på att förbättra välfärden, alltså den offentliga konsumtionen. Framförallt behövs det fler som jobbar inom VSO. Att ha fler händer i sjukvården borde innebära att det blir mindre slarv och att arbetsklimatet blir mera mänskligt, att ha mindre klasser borde innebära att kunskaperna ökar hos eleverna. Om vi har en genomsnittlig tillväxt på 2-3% årligan, så borde det inte vara orimligt att lägga en del av tillväxten på ökade resurser till offentlig sektor, eftersom att detta också är en investering. Bra skolor, sjukhus etcetera är en långsiktig investering, det man tar från den privata sektorn kan alltså sägas bli ränta i det offentligas värld.

"Det viktigaste syftet med skatter är det som kallas det fiskala syftet, alltså att ge inkomster för att betala de kollektiva nyttigheterna som staten eller kommunen erbjuder. Beskattningen drar in resurser från den privata sektorn för att skapa utrymme för den offentliga sektorns verksamhet och investeringar."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Skatt

Film

med oppositionen här.

Klass viktigt?

Liberta recenserar AXESS som har fått för sig att klass inte är viktigt. Läs här.

" Vi behöver en socialistisk politik"

Läs här. Hoppet finns :)

"Det behövs tätt samarbete mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och LO, för en socialistiskt inriktad politik och vi behöver en röd regering med S och V."

testet..

på gudfinnsnoginte.se

"Du verkar vara en
klockren Humanist!....Du tror inte på Gud och tvekar inte att gå din egen väg när det gäller traditioner. "

Ja, jag vet :)

Hey.. by the way. Gissa om jag är medlem i Ung Humanister ...

Skrivet på tunnelbanan.

Någonting annat
Regnet faller
över staden
människorna
far hemåt
i
sinnet.
En hemlös, eller
tiggare
ber om pengar
har sett henne på högskolan.
Energin centreras
vid magen.
Regnet faller
över staden
den hemlösa i ett
svinrikt samhälle,
en dos morfin skulle
inte dämpa smärtan.
Midsommar dränker
människorna i alkohol
som att det skulle dämpa?
De flyr från någonting
till
någonting annat,
en annan verklighet
med mer eller mindre
av någonting.
Osägbart
vi går mot okända mål
kanske det ändå finns
en lösning
lösningar
på våran egen
hemlöshet?

Rebella ....

skriver om varför SAP inte skall gå mera åt höger här.

" ... Tänk om vi inte ska bli ett parti som helt följer innerstadsväljarnas eller DNs ledarsidas kortsiktiga åsikter? Jag menar att ett politiskt parti hela tiden måste förhålla sig till Målet. Vilka vägar ska vi ta för att nå våra ideologiska mål? Om vi ser att friskolor bidrar till att skapa ett segregerat samhälle, då är det vår uppgift att berätta om det och underbygga vår politik med den sortens resonemang."

Har skrivit om

EU, fattigdom och det "öppna" fönstret som finns här.