Frisk

Jag spränger bojorna
inom mig
men de kommer tillbaka
igen. sluta
igen. börja
igen. evigheten,
jag spränger gränser
gränser helt osynliga för
dig- (du ser mig i min nya kostym.)
men helt centrala för mig.
läste om en poet som fick meddelande utifrån.

Nej.
Lyssnar på Marcus Krunegård
"dricka sprit tar bort udden av allt"
men jag är för rutinerad
har ingen sprit hemma.
ingenting som kan få mig att domna
av
somna i någons famn
tro på någonting
skapa en sanning som skapar värme.
Kvällen spränger tankarna som formas.
Anti poesi.
Välfärdsångest.
Knäcker en öl och tröstar mig,
med att det löser sig.
Världen går under.
Det är ok
kanske var det förutbestämt,
som när jag pajade de korta
sekunden av bubbla som fanns mellan
oss.
Fantasi är verklighet för mig.

Bubblor är viktiga för mig.
Mentala bubblor, ordning och reda.
De slås och ingen vinner. Männen
skjuter lite och tänder en cigarett.

Problemet är inte verkligheten
det är verklighetens sken av verklighet.

Så kom och dansa med mig, låt oss äta
socker till vi spyr.
Låt oss dansa tills golvet går sönder
och grannarna ringer polisen.
Låt oss leva!

Sitter vid havet, jag är 73 och tredje världskriget har just slutat.
Tänder en cigarett, nerverna gör att händerna skakar.
Framför mig sitter en ny arg generation- idealister som svartklädda
träffas och får nervsammanbrott.
Jag ser mig sittandes i rullstol tittandes ut genom fönstret.
Transcenderar mig till en annan plats.
Jag är 150 och beställer in en rom och cola.
Alla ler överallt.
Den nya politiken förbjuder ilska.
Den nya politiken förbjuder dåliga tankar.

Mental medeltid råder och jag undrar varför drinken smakar konstigt.
" Du verkar lite nere, så vi blandade i lite syntetiska ingredienser som ökar din dopaminnivå..."
Tack säger jag.
Kan ni vara snälla och överdosera?