Jag har satt mig in lite smått i det som kallas för Kimerika, alltså en sammanslagning av Kina och Amerika. Jag är inte nationalekonom så vissa saker fattar jag inte, men jag tror jag förstått de stora dragen.
USA har ett problem på nationellnivå. Jag tänker inte på image utan på ekonomi. Problemet rör det som kallas för bytesbalansen. Man importerar mera än vad man exporterar, och har så gjort sedan drygt 70 talet. Nu är det så att det i sig inte är problem, om det sker vissa år, men det ÄR problem när det sker hela tiden. Låt mig förklara varför.
Om ett land hela tiden går bakåt i sin budget, för att folk konsumerar mera än vad de exportera så skapar det problem på sikt. Den så kallade husbubblan är alltså ett resultat av en konsumtion, som i längden inte höll! Du kan inte låna pengar och låna ännu mera pengar om du inte kan betala av det hela. Bankerna tog stora risker och packade om lån till högriskpapper för att sedan sälja vidare.
Kimerika handlar om att USA som nation är beroende av Kina på två sätt. Å ena sidan är Kina världens verkstad, de har billig arbetskraft och en statlig fackförening.
Å andra sidan köper kinesiska staten genom investeringsfonder upp värdepapper i stora mängder i USA varje dag. På detta sätt finansieras det amerikanska underskottet. Nu har det dock blivit problem, för att tillväxten minskar och då slår det direkt mot arbetslösheten. Med två kostsamma krig dräneras pengar som kunde stimulerat den amerikanska ekonomin på ett tidigare skede. Barack Obama har visserligen stimulerat den amerikanska ekonomin med enorma 8000 miljarder kr, frågan är om det är försent och om summan är rätt? Bush skapade genom sina år ett gigantiskt statligt underskott, genom att genomföra stora skattesänkningar som inte har betalat av sig ekonomiskt- förutom att den rika delen i USA blivit än rikare.
"Den som har skulder är icke fri" som Göran Persson i saneringspolitiken sa.
Mu är det så här, att Kina har fattat att USA är labilt. Amerikaner är som bäst när det får shoppa, oavsett om det sker på kredit eller inte. Men kan man hålla igång en gigantisk ekonomi på massiva krediter? Svaret på lång sikt är absolut nej. På kort sikt är svaret ja, om du som individ kan låna pengar på kredit så fungerar det så länge som du inte helt tappar verklighetskollen och shoppar ihjäl dig bankrutt.
Kina la fram ett förslag på en internationell valuta för ett par månader sedan, detta handlade om att man ville skapa en motvikt mot dollarn.
Kina ville antagligen kunna investera i värdepapper som har en mindre risk. Att dollarn skulle minska i värde, är dock lite som att säga att änglar existerar. Det finns inga empiriska bevis på att vare sig dollarn kommer minska i betydelse på kort sikt, och det finns för övrigt inte heller empiriska bevis för änglar!
Kina är dock inga idioter ( förutom när det gäller mänskliga rättigheter det vill säga, läs på om Konfucius om du vill fatta hur en kinesisk hjärna funkar alternativt inte funkar...) de är också såklart intresserade av att köpa företag. EU har fattat det här och om jag inte är ute och cyklar, finns det ganska mycket som talar för att EU kommer stoppa massiva företagsköp av kinesiska staten; men även rika arabländer- som tyvärr har en tendens att ha en lagstiftning från 600 talet; alltså sharia lagar.
Nu är det ju så att amerikaner har fattar att den framtida stora spelaren på världsarenan är inte USA utan Kina. Om du som läsare är en sådan som brukar gå omkring och vifta med amerikanska flaggan den 4 juli , kan jag tyvärr meddela dig att 1,3 miljarder människor med en tillväxt takt på det dubbla i väst; kan vara lite svåra att stoppa! Sedan kan visserligen landet när det mognat ekonomiskt, splittras eftersom att det finns stora motsättningar inom landet som vi i väst inte förstår eller har varit intresserade av.
USA smörar rejält för Kina och kommer öka smörandet i samma takt som Kinas makt växer. Antagligen kommer USA fortfarande att vara en stormakt i framtiden, eftersom att landet är mycket dynamiskt på alla sätt och vis; oavsett dumma amerikaner som köper hus de garanterat inte har råd med! MEN världsspelaren kommer vara Kina och Indien. Indien har en växande medelklass på ett par hundra miljoner som borgar för en kontinuerlig inre tillväxt och i framtiden kommer västländerna antagligen att vara en marginell spelare.
Indien är spännande men de har också problem. Benhårda traditioner och ultranationalister gör det inte lätt för politiker, och det finns fortfarande en enorm fattigdom. Den kanske mest intressanta skillnaden mellan Indien och Kina är att den ena är en enpartidiktatur med ett par tusen familjer som styr, och den andra är i teorin en demokrati, även om det är ett fåtal partier som efter självständigheten har haft verklig politisk makt.
Kinas president har visionen om ett harmoniskt Kina, vilket avspeglar den vikt Konfucius har för landet. Tillväxt, harmoni, balans mellan olika mänskliga behov är det som gäller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar