BILD: Kajsa Borgnäs , Ordf.S-Studenter
Kajsa Borgnäs har skrivet en artikel här.
Alla citat från Borgnäs hemsida.
"Det finns ett antal myter om medelklassen som måste punkteras. Den första är att det är en grupp med gemensamma egenskaper."
Först vill jag återknyta till Rebellas rapport som jag kommer analysera på SSK-Bloggen, och bloggen tankarfronroten Där har vi en grund för att bredda diskussionen. Som handlar om bland annat varför SAP minskar i Stockholm, och Rebellas framtidsraport.
Ja, det är intressant att man slår ihop den breda medelklassen, jurister med hög lön och lärare med ganska taskig lön. Det blir lika fel när man buntar ihop arbetare i en hög, eller pratar om " invandrare" som att det går att bunta ihop grupper som man vet är olika. En av de tydligaste sociologiska faktorerna de senaste årtiondena är väl att samhället spretar åt än mera håll än förut- och detta är väl en av huvudanledningarna till att SAP har problem- man har inte kunnat koppla den spretiga samhällsbyggnaden till politik!
"...väljer vi de övre skikten tappar vi fotfästet och, klasskampsretoriken alienerar de numera välbeställda."
Ja, tyvärr är det nog så att det finns en sanning i detta påstående. Den enda politiken, som borgare hoppas på, är ju att vara anti-intellektuell men om man genom DN´s ledarsida kan prångla ut detta så kanske folk blir livrädda för allt som är vänster om bergfast liberalism. Tricket är som Borgnäs avslutar artikel med, att ha en politik som inkluderar. Genom att skapa system som både den spretiga medelklassen och arbetarklassen tycker är bra. Genom att skapa offentliga system med kvaliteestämpel.
"Den andra myten är att medelklassen är nöjd som det är...Strukturomvandlingen drabbar medelklassen på ett annat sätt än arbetarklassen, men den drabbar likväl...Och i slutändan väljer faktiskt medelklassen samma trygghet som arbetarklassen..."
Ja, varför skulle inte en jurist eller en lärare välja trygghet? Detta är ganska enkelt egentligen, det har med mänsklig psykologi att göra. Människan tjänar som varelse på att vara trygg, otrygghet är skadligt för de psykiska och fysiologiska systemen. Om du frågar en människa om hon skulle välja mellan att ha lägre lön och alltid känna trygghet och harmoni i vardagen, eller ha en högre lön med alltid vara otrygg och oharmonisk- kommer du antagligen få svaret att det är mera värt hur människan lever, än bankkontot. Faktum är att lyckoforskning visar att just trygghet, harmoni, är centrala för att kunna uppnå en viss grad av lycka och behålla en nivå där man trivs med livet. Människan påverkar betydligt mera av nära relationer än av plasma TV. Eller för att vara poetisk; om du har relationer med människor som gör att du finner en mening med ditt liv, är chansen att du kommer leva lyckligt betydligt större än om du sitter i en paradvåning men inte har några vänner eller kärlek. Relationer av olika slag skapar bubblor där meningen ökar; nihilismen minskar! Du klarar av motgångar bättre och ditt psykiska välmående kommer öka, eller ligga på en stabil nivå som antagligen är "ok". Kroppen och själen hänger också ihop ( Descarte, go to ***).
"Kroppen är det stora förnuftet" som Nietzsche sa, och med detta menar han att vi skall ta hand om oss, och lyssna på kroppen. Lever du med eller mot din kropp?
"...kvaliteten, inte driftsformen, är troligtvis vad som avgör medelklassens val.
Timbro och Näringslivlobbyn har lyckats skapa sanningar att det privata är bättre än det offentliga. Problemet är att många politiker också tror på detta. När det visar sig att offentliga system visst kan hålla mycket hög kvalitet, om organisationerna är effektiva, personalen kompetent, och att man har kontinuerlig utvecklingsstrategier.
Just att politiker har köpt bilden av att begreppet "privat" på en gång skapar mervärde, måste man säga att Timbro och Näringslivslobbyn har lyckats. Detta har hållit på länge, vi pratar om en kampanj sedan 80 talet. Faktum är att människor antagligen skulle tänka sig att betala högre skatt om det fick en bättre vård, skola eller omsorg. En platt TV mindre, men ungen lär sig mera. Eller att ens mamma får ordentlig mat på sjukhemmet.
"...att medelklassen nu ”måste betala mer själva” för välfärden. Att vi ”inte har råd att finansiera den gemensamt”. "
Här vill jag att du läser ett tidigare inlägg som handlar om att vi visst har råd. Partierna i riksdagen prioriterar privat konsumtion istället för att stärka offentliga system. Inlägget heter " Hjälp- nu säger det att vi inte har råd med välfärd" . För vi har visst råd med välfärden, som ETC visar.
"... I framtiden ska socialdemokratin återigen bli det stora parti som lyckas minska ojämlikheterna i samhället – men inte just nu."
Här har vi någonting som får mig mycket mycket oroad. Om det är så att man faktiskt tror att man kan minska skillnader, i framtiden, men att man inte kan göra det nu. Jag har någonting att berätta. Socialdemokratin har låtit inkomsklyftorna öka de senaste åren, detta har Mona Sahlin också medgett som ett problem. Om du inte tror mig kan du gå in på SCB och kolla.. Kanske detta , att man låtit inkomstklyftorna öka under en längre period ( 15-20 år) är en av huvudanledningarna till att man sakta och säkert permanent fått lägre väljarstöd ?. Trenden är nedåtgående i storstäderna, antagligen till Franska eller Tyska nivåer. Stockholm kommer antagligen i framtiden ligga runt 25-30% men om man inte kommer över 35% i övriga landet så är man körda. Eftersom att folk flyttar till Stockholm, och utan att vinna huvudstaden vinner man inte ett val; om man inte har en kraftig uppgång i mycket stora delar av landet. Så viktig är Stockholm! Tyvärr...
"...Att försöka ”möta medelklassen” genom att spä på ojämlikheterna i samhället, är därför att försäkra sig om att det blir ännu svårare att möta dem i framtiden med bibehållna jämlikhetsambitioner. "
Ja, ju mer åt höger politiken går, ju svårare är det att gå åt vänster ( ren logik). En huvudanledning till att jag tex. är aktiv i den unga socialdemokratiska rörelsen är jag anser att Socialdemokratin har en central roll för hur politiken cementeras, hur socialdemokratin ser på politik; där skapas politik. När socialdemokratin köper sanningen om privatiserings lov, kan Timbro typ sparka halva sin personal.
"...Det var ju detta högern ville, att kilen skulle slås in mellan arbetar- och medelklass, att den solidariska alliansen skulle brytas upp."
Om jag kommer ihåg rätt har Ann- Marie Lindgren just disikerat detta. Då är det så att man nästan inte vågar skriva nått; i och med att Lindgren verkar ha en enormt skarp hjärna. Det är hon som i princip är SAP´s tankesmedja, om jag förstått saken rätt! Frågan är har man lyckats? Svaret är ja, kan det fortgå i framtiden. Ja det beror på vilken politik SAP för..
"... vi har varit för dåliga både på att vädja till medelinkomsttagarnas bästa sidor och aktivt föra en politik som både arbetar- och medelklass faktiskt tjänar på. "
Och vilken politik är detta? Jag skulle gissa att Borgnäs anser att SAP varit för dåliga på att stå upp för offentlig sektor, och att man för snabbt kastat ut tanken på en ökad offentlig sektor på sophögen. Jag tror själv också att en central politisk tanke, som Tvärdrag har haft med ett aktuellt tema om offentlig sektor. Om vi kopplar offentlig sektors debatten till det faktum att man investera en större del av landets tillväxt i offentlig sektor, så har vi en befolkning som kommer vara mer trygga, och därmed försvinner den kil som borgarna slagit in mellan de olika sociologiska skikten.
Arbetet har bara börjat..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar