fredag 26 juni 2009

Iran




ETC om Iran.

"Oroligheterna i Iran handlar inte om att störta systemet, utan om vilken väg landet ska ta. "

Har läst en del på arbetaren.se och där har det skrivits om att för att demostratinonerna skall vara verkningsfulla krävs det att olika människor engagerar sig, från arbetarklass till medelklass! Frågan är om så är fallet? Eller om det är en priviligerad medeklass som tröttnat-som demostrerar? Svårigheten med Iran är självklart att informationen inte är fri, det går inte att se på situationen utan att kraftigt lägga in den egna fantasin. Sedan gör den sociala dynamiken det mycket svårt att veta hurpass många som stödjer demostranterna, är de många eller få?

En grund i Iran är att det är en teokrati; alltså att staten och religionen är ett. Om folket vill ha det så, är det såklart i sin ordning, problemet är att folket får rösta på parlamentet i Iran, men att väktarrådet har den egentliga makten; eftersom det är de som godkänner kandidater och i slutändan lagstiftning. Demokrati är ingen lätt sak, men en kärna är att staten bör ha den form folket vill ha. Om detta är fallet med Iran, är jag för att vara överdiplomatisk; mycket osäker på! Självklart är det sedan så att vissa i Iran vill ha en teokrati, och andra inte vill ha det. Det man får hoppas är att iranierna själva inser att de har makten, en liten elit kan alldrig stoppa ett folk; om folket verkligen vill ha förändring. Detta gäller inte bara Iran utan alla länder, i alla tider.

1 kommentar:

  1. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/tillbaka-till-revolutionen-1.899199

    SvaraRadera