Mitt manus kring lycka och självhjälp DEL 2

Här kommer del två.

1. Inledning.
2. Lycka och moderniteten.
3. Praktik och teori krig lycka


Lycka och moderniteten?

“Pengar är som gödsel. De gör nytta endast om det sprids” – Francis Bacon

Vad är det som driver det moderna samhället? Min åsikt är inte fullständigt utvecklad. Men det jag kan tycka mig se är att människor i dagens rika värld, har fastnat i tron på att materiella prylar gör en så himla lycklig! Pengar är i dagens värld stark koncentrerat till en liten elit. Vilket är enligt mig ett problem, eftersom att de pengar som mycket rika har, skulle kunna användas till att öka lyckan hos fattiga människor. Vi har här två grova sett att se på moral och etik. Antingen tänker man på handlingens konsekvenser, eller på handlingens regler. Om vi är regelstyrda (Immanuel Kant) kommer vi att skapa regler som människor skall hålla sig till,utan att räkna med alla konsekvenser dessa kan ge. Om vi ser på konsekvenserna ( John Stuart Mill) kommer vi inte ha fasta regler men alltid tänka på vad utgången av handlandet blir.
Båda etiska systemen har sina brister, jag brukar dras till både systemen i olika perioder.

Medeltiden och moderniteten
Från att i medeltidssamhället ha en tro på religionen som problemlösare. Lever människor i en tid där konsumtionen ses som problemlösaren. Den moderna människan tror också betydligt mindre på ideologier och staten än vad människan gjorde för ett par årtionden sedan. Det nya templet är konsumtion! Att konsumera är att ”vara”. Att ”vara” är att välja en viss subbkultur, fylla sitt liv med matriella och immatriella saker som skapar en mening med livet. Många kulturer har sina speciella sätt att se på saker och ting, de skapar regler och normer som man förväntas följa.

Det pluralistiska moderna samhället innehåller en rad olika sukkulturer. Vi ser det som självklart, men de olika yttringar som en människa har möjlighet till, är sett till historien helt unikt.
En självklar del av subkulturer är som sagt konsumtion, av antingen matriell art eller immatriel art. De flesta ser konsumtionen som en viktig del i skapandet av sinna liv. Det är därför det är så knepigt att kritisera konsumtionens roll i samhället. Samt vad den ensidiga fokuseringen kan leda till.
Vi kan inte ställa oss utanför samhället, vi kan bara visa våran avsky och kritik genom att aktivt handla. Problemet kan vara att det ibland känns som att man är ensam i kampen, för att väcka människor! Organisering är därför helt centralt.

Det moderna samhället skulle kunna sammanfattas med en kylskåpsmagnet som min kompis nära min lilla lägenhet har “ Den som har mest prylar när han dör vinner” denna mentalitet är rådande, oavsett vad filosofer och psykologer försöker att säga! Tyvärr hjälper inte en del så kallade coacher och självhjälps böcker till, de snarare förvillar sinnet hos människor.

“Var dig själv! Alla andra är upptagna” - Oscar Wilde

Ofta spenderar människor sin fritid i ett köpcentrum. Konsumtionen är som en kollektiv drog som drar med sig alla. Oavsett de som anser sig vara vänster eller höger. Det visar på konsumtionens styrka, att vänstermänniskor går omkring med Kånken ryggsäcken! Att folk som skall visa sig som färgglada individer, inte bara går i samma butiker, utan även verkar prata och ha samma intressen. Nu är jag elak, men jag skulle kanske endast lyfta på ögonbrynen åt en hip hoppare som läser Wall Street Journal och lyssnar på kristen körmusik.

Istället för att öka konsumtionen av fritid, på kulturella saker såsom musik, teater, dans, sport. Fastnar folk i köpandet av saker de oftast inte behöver ( eller behöver men inte andvänder för de har inte tid). Till råga på allt är varumärkesfetischen ökande och inte minskande. Vi får genom reklampropagandan hela tiden order om att köpa, och vi kan tillslut inte motså det psykologiskt. Vi är kollektiva varelser och gör ofta som människor omkring oss gör. Man skall inte underskatta reklamens roll i samhället, hur tankestrukturer byggs upp och ses som sanningen.
En sanning är exempelvis att alla skall jobba i genomsnitt åtta timmar per dag. Denna sanning byggger på att tillväxten är viktig för ett land. Om sedan stora människogrupper skulle vilja byta ekonomisk tillväxt mot ökad fritid, skulle politikerna ställas inför ett diemma. Samtidigt som det skulle vara befriande att människor i större grad vill ha mera fritid, skulle staten med stor chans motarbeta ökad frihet. Eftersom att staten måste se på hela samhället.

Människor i dagens moderna samhällen är tudelade. Man är åt ena sidan producenter och åt andra sidan konsumenter ( Om man inte konsumerar onödiga prylar blir det kris i den kapitalistiska ekonomin). Politikens mål i de västliga länderna är att maximera tillväxten ( inte lyckan) som i sig inte säger mycket hur människor på det stora hela har det! Som någon har konstataret så ökar inkomsterna per person drastiskt om ex. mångmiljardären Bill Gates går in på en bar, men i verkligheten har inte någon i verkligheten blivit rikare.

Ekonomisk tillväxt säger alltså inte hur det stora flertalet har det, inte ens BNP pers person är ett särskilt bra mått. Det är ett mått bland många. Jag personligen gillar FN´s index över mänsklig utveckling ( HDI). Där fler faktorer tas med än de strikt ekonomiska. Och se där, ligger inte skandinavien med de “tokigt” höga skatterna mycket bra till? Det gör vi såklart, eftersom att skillnaderna mellan människor i olika grupper är mindre än i USA och Storbrittanien.
Dessutom är skandinaviska länder lyckliga ( titta i exmepelvis boken Lyckoformeln). Det går alltså att ha höga skatter, samtidigt som folket är lyckliga.