Här kommer tredje och fjärde delen.
Innehållsförteckning
1. Inledning.
2. Lycka och moderniteten.
3. Praktik och teori krig lycka.
4. Ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital.
5. Klass, etnicitet och genus.
6. Media – den styrande kraften?
7. Att leva i rätt tempo, Sartre och Kierkegaard.
8. Att utveckla balans i livet, samt att ta ansvar!
9. Kritik mot självhjälps böcker.
10. Vad kan modern lyckoforskning lära oss ?
11. Lyckan och hjärnan.
12. Buddhism för västerlänningar.
13. Mindfullness – att lära sig vara i nuet.
14. Avslut.
15. Litteraturförteckning
Praktik och teori kring lycka
“ Om du vill ha rikedom, så bygg först upp en rikedom av kunskap” - Jeffrey Gitomer
Det är lätt att tro att stort teorikunnande kring lycka kommer göra att en lycklig. Men faktum är att den som inte har läst någonting som har med lycka att göra, kan vara den mest lyckliga människan i världen! Detta har att göra med att du kan kunna så mycket fakta du vill. Men det viktigaste är att du har koll på vad som gör dig lycklig och sedan strävar efter detta. Om du läser hela min bok men fortfarande inte har stannat upp och funderat kring hur du lever, ja då har inte bara jag som författare misslyckats. Du som läsare är den stora förloraren, och även samhället eftersom att du påverkar andra ( vi är inte separata atomer). Det finns heller ingen rättvisa när det gäller lycka. Den mest okunniga idiot kan vara hur lycklig som helst, medan du oroar dig för ristillgångens påverkan på den politiska stabilitenten i Pakistan!
Alltså, det är viktigare att du kommer ihåg någonting av boken och praktiserar det, än att du memoriserar allting och sedan inte använder någonting. Jag har en nära vän som har absolut ingen koll på lyckoforskning ( som de flesta) men han har förstått att det är bra att ha med sig en bok och MP3 spelare när han cyklar till arbetet eller skall hitta på någonting. Han är expert på att hitta på saker för att inte ha tråkigt. Att vara expert på att hitta på saker , är ett säkert tecken på att lyckan kommer vara på en konstant hög nivå. Han är bra på att maximera lyckan men även minimera olyckan. Det ena motsätter inte det andra. Om man är bra på att skapa handlingar som leder till lycka, men samtidigt råkar i situationer där olyckan är stor, så förtar olyckan en del av lyckan. Det är alltså bäst att arbeta på två fält, att förbättra lyckan och minimera lyckan. Kanske genom att planera sitt liv till en viss grad, men även släppa loss. Göra saker annorlunda och ha rutiner.
Gener och lycka
Det är svårt att diskutera lycka utan att nämna gener. Även om det finns skillnader i arvsmassan, så är det ingen ursäkt för att inte kämpa för att vara lycklig! Att skylla på sina gener tycker jag känns lite för torrt. Om någon vill utgå ifrån att sina gener bestämmer över viljan, så visst kör på det! Men kom inte och klaga på mig om någon kommer och säger att viljan är viktigare än arvsmassan. Jag tycker man skall se lycka som någonting som man kan påverka. Sedan är det bra att det finns psykofarmeka för deprimerade ( jag är faktiskt för lyckodroger, vilket jag tror många människor skulle må bra av att ta i perioder av sina liv). Genomet hos varje människa är unikt, i varje cell finns det arvsmassan som är en ihoprullad steget med fyra olika ingredienser ( A,C,T,G). Dessa fyra ingredienser skapar varje unik människa. Människan är exempelvis lik vissa apor i mer än 95% arvsmassa, vilket styrker Darwins tes om att människan evolverat ifrån apor. Man kan ju tro på skapelseberättelserna om man har lust, sedan har vetenskapen sina bevis som är svåra att motbevisa. Om man nu inte anser att vetenskapen inte har någonting att komma med när det gäller människans ursprung. Teologi kan ju endast diskuteras inom telogins gränser. Det är är att blanda runda och fyrkantiga klossar att sammanföra naturvetenskap och teologi. Teologi är trosbaserat, medan vetenskap söker efter ”sanningar”. Även om vetenskapen visserligen i grunden också är en ”tro”.
Grundproblemet med vetenskap är att det alltid kan komma nya sanningar. Detta gör att även vetenskap är en tro, eftersom att alla sanningar alldrig till 100% kan verifieras.
Vetenskapens utveckling har diskuterats av Karl Popper och Thomas Kuhn. Karl Popper menar att vetenskapen byggs på varandra. Alltså ackumulering, Medan Thomas Kuhn pratar om olika paradigmskiften, alltså någonting som händer i vetenskapen som gör att allting förändras i grunden.
Personligheter och lycka
En käns amerikansk psykolog vid namn Howard Gardner, har betytt mycket för mig. Det var ett par år sedan jag stötte på honom. I mitt sökande efter böcker om intelligens. Som framtida lärare är jag glad att jag sökte efter intelligensbegreppet. Intelligens ses ofta som enkelt, när intelligens kanske är bland det svåraste man kan disskutera. Intelligens är inte bara IQ utan betydligt mera svårt! Gardner pratar om nio multipla intelligenser ( Språklig, musikalisk, visuel, social, självkännedom, logisk mattematisk, naturintelligens, existentiell). Poängen är inte exakt hur många intelligenser det finns. Utan snarare det uppenbara faktum att människor är olika! Människor har olika grad av olika typer av intelligenser, vissa har mer av det ena och mindre av det andra.
I skolan inser vi att en del är bra på matte, andra bra på gymnastik, konst eller språk. Det är meningslöst att diskutera människa, samhälle och lycka. Om vi inte går in på de olika typer av intelligenser som finns. I skolan är det ofta en viss intelligens som uppmuntras, medan andra människor med andra intelligenser inte uppmuntras. Skolan är inte gjort för alla, utan för barn och ungdommar som passar in i textbaserade sammanhang ( logik, mattematik). Det kanske är omöjligt att tillgodose alla olika behov som alla unika individer har? Men det skulle kunna vara bättre än det är idag.
Ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital
För att bättre förstå det moderna samhället kan man använda sig av Pierrs Bourdieus ( känd sociolog) tankar. Brukligt när vi tänker på de grupper som finns i ett land, är att vi delar in mäniskor i inkomstklasser. Vi ser hantverkare, lärare, bankfolk, läkare, städare etc.
Vi vet att de flesta inte är låginkomstagare, och att de inte heller finns särskilt många höginkomstagare. De flesta har medelinkomst. Med historien i backspegeln vet vi att skillnaderna för femtio år sedan var större än de är idag. Idag har vi en robust välfärdsstat.
Enligt Umeå Universitet så är över 70% av befolkningen i Sverige för en stark välfärdsstat och har varit så under en lång tid. Konstigt vore annars, eftersom att de flesta gärna betalar en lite högre skatt mot en ökad trygghet.
Men låt oss gå tillbaka till ämnet. Det är inte bara ekonomi som skiljer människor åt, utan även det sociala kapitalet ( nätverk av människor) samt kulturellt kapital ( böcker, teater, dans, musik etc.)
Det går att konstatera att det ekonomiska kapitalet kanske är viktigast. Eftersom att vi med pengar har en större valfrihet i livet. Att till exempel flytta till ett lugnt område där vi vet att det finns en bra skola.
Människor lever ofta i kluster, med människor som är lika oss sjävla. Med avseende på utbildningsnivå och inkomst. Du kan till exempel tänka på vilka vänner du har! Det du antagligen kommer inse är att du har mycket gemensamt med dina vänner, det är därför ni är vänner! Antagligen har ni samma värderingar och åsikter, och om ni inte har det så vet ni om att ni har olika åsikter, men ni har någonting annat gemensamt. Vi gillar helt enkelt att umgås med människor som är lika oss själva. Speciellt tydligt blir detta i Stockholm där de södra delarna är fattigare än de norra. Botkyrka är fattigare än Täby. Det har att göra med att Botkyrka har ett annat bestånd av bostäder än Täby ( hyresräter vs. villor). Vi vet att männskor med ungefär samma inkomster samlas i samma områden. Det som kan vara lite synd är att människor har en tendens att få fördommar kring människor som är olika de själva. Jag personligen ser starka problem med att människor samlas i kluster. Men det är väl svårt att bryta, antar jag!?
Ett annat Bourdieu begrepp är “Habitus” som innebär de värderingar och sätt att vara på, som vi tar efter våra föräldrar och människor i våran närhet. Vi vet att vi påverkas enormt mycket av våra föräldrar och omgivning, och detta kan förkla varför människor mycket starkt har en tendens att följa föräldrarna i fotspåren. Utbildning, språk, kläder, aktiviteter är inte någonting som vi helt självständigt hittar på. Vi imiterar människor omkring oss. Du kan till exempel mycket snabbt avgöra vilken socialgrupp (1,2,3) en person tillhör när denna öppnar munnen. En läkarson pratar annorlunda än en hantverkarson.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar