måndag 2 mars 2009

Socialdemokrati+ radikalism?

Jag bad Fredrik Jansson skriva ett inlägg som handlade om socialdemokratin och radikalitet. Han skrev ett inlägg på sin blogg som jag länkar till här.


"Idémässigt omfattar socialdemokratin både vänstersocialism och vänsterliberalism. ...
Skillnaden mellan dessa idéströmningar ligger framförallt i målsättningen. Vänstersocialism kan man kortfattat beskriva som en ideologi som har en revolutionär målsättning (ett socialistiskt samhälle), medan vänsterliberalism har en reformistisk sådan (ett välfärdskapitalistiskt samhälle)....Allteftersom har socialdemokratins intressesfär breddats, det socialdemokratiska folkhemsbygget var beroende av en koalition av arbetarklass och medelklass....Socialdemokratin upphör att vara socialdemokrati om den tappar banden med intressenas organiserade uttryck."
http://tankarfranroten.wordpress.com/

Den centrala frågan är väl om socialdemokratin har tappat banden, eller hur starkt bandet är?

S, radikaliteten och liberalismen
Det är bra att som Fredrik gör, konstatera att SAP innehåller många olika åsikter. Från tanken om ett nytt samhälle (socialistiskt) till tanken om att kapitalismen är det bästa systemet som finns i nuläget( att utnyttja kapitalismens krafter, och styra politiskt) Det är detta som gör många människor konfunderade, vad vill SAP göra?? Jag satt på krogen i helgen, och när jag sa att jag startat en blogg som hette radikalsocialdemokrati.nu tyckte min granne att detta var en klar motstättning. Han menade att socialdemokratin har köpt de liberala tankegodsden och blivit ett maktparti utan visioner. Mitt svar var väl ungefär, som Fredriks; att det finns olika sorters tankar i partiet.

Framåt för vänstersocialismen.. !

- Jag anser att samhället inte bara behöver små förändringar (ökad offentlig sektor) utan att samhället som det ser ut idag faktiskt är rent ut sagt ett Frankensteins monster; som Kajsa Borgnäs kallat kapitalismen i en artikel. Privatiseringarna från 80 talet har helt spårat ut och enligt mig har vänstern, den vänster som faktiskt kan påverka genom riksdagen, inte bara trott sig kunna skapa ett harmoniskt samhälle genom liberala tankegods; utan värre, slutat tro på sina egna värderingar; där jämlikhetstanken är central! Att sluta tro på sitt eget arv, är inte bara att direkt börja spela på högerns planhalva, utan skapar också en förvirring kring vad målsättningen är!

En företrädare för partiet skulle antagligen som motargument mot mina tankar, påpeka att S fortfarande är ett parti som kämpar för jämlikhet. Mitt svar skulle vara att , må så vara, men retorik och praktik är inte samma sak. Det går inte att prata sig ur att S kedjat fast sig i ett liberalt pensionssystem som skapades med motivation att börsen aldrig skulle kraschlanda. Överskottsmål och minskad offentlig sektor är inte heller någon hit.
Lattevarianten som S infört; handlar om att vara bättre än borgarna på välfärdens område, men inte göra storskaliga satsningar som till exempel miljonprogrammet ( en miljon bostäder). Det går per definition inte att ens sträva efter ett socialistiskt samhälle, när man köpt tanken om kapitalismen som bärande system.

S och rötterna
Om vi går tillbaka till S och rötterna, finns dessa kvar? Ja; de finns kvar, men är vikande, skulle min högst personliga och amatörmässiga analys vara. LO är inte växande utan minskande, detta har inte bara att göra med att tjänstesektorn ökat, utan har också att göra med att människor inte förstår poängen att organisera sig fackligt. När man inte förstår varför man skall vara med, så är man naturligtvis inte med. Folk är långtifrån dumma! Det är också klart att det finns rötter kvar, partiet har ådror i sig som inte försvinner så lätt. Även om vi lever i ett individ fixerat samhälle....

Diagnosen blir alltså att som tur är; är partiet så stort att det kan rymmas olika åsikter. Radikala socialdemokrater finns och jag tänkte avsluta med vad jag anser skulle vara radikalt... sedan skall jag hitta någon som vill skriva lite mera kring radikalism och socialdemokrati.

1. Sträva efter 6 timmars arbetsdag. De som vill arbeta mera skall kunna göra detta.
2. Mycket mer resurser till offentlig sektor via ökade skatter på flera fronter.
3. Statlig skola, statlig vård, statlig omsorg.
4. Öka utbyggnad av vindkraft. Avgiftsfri kollektivtrafik!
5. Höja skatten på alkohol och kött. Både är av ondo. Speciellt alkoholen..
6. Öka lokaldemokratin.
7. Mera statligt ägande. Gärna någon form av långsiktig socialisering.
om inte , så ha kvar privata aktörer i vissa branscher medan staten har hand om primära sektorer.
8. Ta kontroll över finansmarknaderna.

Som ett tillägg anser jag att detta skall ske gradvis, alltså utan genom långsiktigt statligt agerande. Jag är inte revolutionär utan för reformism.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar